torsdag 28 februari 2013

Krasch

Jag har varit för överambitiös igen, säkert inte för sista gången. Dels har jag skrivit för mycket, det hade jag på känn, dels har jag suttit upp ganska många timmar de senaste dagarna i stället för att ligga ner, och det kan spela in. Och igår, bara för att jag kände mig rätt ok och allvarligt började övrerväga om jag inte har blivit frisk ändå, så färgade jag håret med mitt nya ekologiska örtfärgmedel och det var inget för en person med ME/CFS, ska jag säga: stå upp med armarna över huvudet och smeta in färgen, sitta upp medan den satt i (två timmar, så länge har jag nog inte suttit upp sedan före jul), och sedan duscha bort den, vilket betyder hårtvätt i närmare 20 minuter. Har jag nämnt att hårtvätt och tandborstning är bland det jobbigaste man kan utsätta sig för?


Så det blev en eländig start på mitt nya kemikaliefria liv: kan nästan inte gå, spaghettiben och darrar i hela kroppen. Huvudvärk, ont i ryggen, iskalla fötter, ljudöverkänslig, feber /fast det har jag ju alltid), lufthunger och totalt, totalt slutkörd. På med ögonmasken igen!

4 kommentarer:

  1. Ah, var nästan rädd för det efter de senaste dagarnas intensiva skrivande! Var rädd om dig!

    Kramar / Ellen (Elenor Bengtsson)

    SvaraRadera
  2. Tack!Jag fattade att det inte var bra, men när min mat-och-sovklocka på mobilen ringde kunde jag inte sluta ... Men kan tillägga att håret blev jättesnyggt! ;-)

    SvaraRadera
  3. Aj då! Jag som såg fram emot att läsa fortsättningen. Jag kraschade också idag, fast jag vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna det. Ta hand om dig!

    SvaraRadera
  4. Så kan det vara Linda, jag har åtmisntone mig själv att skylla. Den här gången mer tydligt änn många tidigare. Fånigt nog, men det var kul så länge det varade och jag lyckades nästan inbilla mig att jag nog var frisk igen!

    SvaraRadera