onsdag 27 mars 2013

rappakalja, nörderier och mera influensa

Yess, äntligen får jag lite användning för den ytterst lilla neurologi jag läst!
 
Ibland har jag ju verkliga Dartanjangdagar när benen hänger och slänger och världens svallningar i knäna ... nja, inte riktigt så, men konstiga ryckningar, precis som när man får ryckningar i ett öga. Fast jag kan få ett finger eller oftast en lårmuskel som får fnatt. Nu har jag fått ett namn på det: Det kallas för fascikulation
Som gammal rappakaljaspelare skulle jag ha trott att det betyder fascinerande kul-nånting, dvs nåt väldigt festligt. "Vi hade en sån himla fascikulation igår ...", typ.
 
I själva verket är fascikulation, en ofrivillig kontraktion av enskilda muskelfibrer i en skelettmuskel.
Det kan kan förekomma som enskilt symptom, ofta om en nerv kommit lite i kläm. Nästan alla människor har väl lite ögonryckningar ibland, och är verkligen inte farligt i sig. Det kan också förekomma tillsammans med andra symtom på en sjukdom. Till exempel MS och ALS ,  polyneuropati,och det ingår i diagnoskriterierna för ME/CFS.  Jag har fattat det att det är ungefär samma sak som det som kallas myokymier: Ofrivilliga småryckningar i muskulatur, fast mera rytmiska.

Grovstruktur för en typisk nervcell
Det beror på att en motorneuron (alltså en nerv som sköter muskler och rörelser) laddar ur, dvs skickar det den ska skicka till nästa neuron. Ofta är trötthet inblandat och/eller små nervskador och därför blir det lite fel.
Enkelt uttryckt är det så att nerven har en nervtråd, axon, som ligger inbäddad i myelinskidor. Den har till jobb att skicka nervimpulsen (acetylkolin i det här sammanhanget) så snabbt och bra som möjligt. I det här fallet kan nervtråden eller myelinskidorna ha en skada som gör  impulsen inte kommer fram som den ska. Då kompenserar man med att uppreglera de receptorer som acetylkolinet ska in i (receptorerna påminner om pusselbitar som bara passar ihop på ett sätt). När receptorerna upprelgeras blir de extra känsliga för det lilla acetylkolin som kommer fram. Men muskelfibrerna kan bli så känsliga att de rycker till för det lilla acetylkolin som cirkulerar i dem och då rycker det. I sig inget farligt, och det var det väl ingen som trodde, men i samband med sånt som att man är lite snubblig, tappar saker eller stel/svag i musklerna är det ett symtom.
 
Nu när jag har fått nörda lite om det kommer en kort rapport om dagen:
  • Dottern är också hemma med den här influensan eller förkylningen vi har. Inte så himla sjuk, men småfebrig, snuvig och ville inte ha frukost (det sista är om något ett tecken på att hon inte är ok!).
  • Idag kvittrar fåglarna och solen värmer. Katten Coco sitter i fönsterglipan och vill komma åt dem, och fattar inte att man inte kan ta ett skutt från ett föster på andra våningen till ett körsbärsträd flera meter bort. Eller så kanske hon skulle kunna det om jag öppnade mera.
  • Jag tror att en försiktig förmiddagsyoga, en huvudvärkstablett och en stund i solstolen är modellen för dagen. med vederbörlig vila emellan. Först sova en timme!
 
 
 


2 kommentarer:

  1. Jag hoppas att yogan, huvudväkstabletten och stunden i solen gjorde/gör susen! Den här helgen kan du ju dessutom vara tacksam för att du slipper köpa ägg, det är vi inte så många som kan vara tacksamma för!
    Jag skickar massor med tyck-om via rymden; här kommer det!
    Njut lite av du slipper åka till Blåkulla, det är sååå mycket 1900-tal.
    Kraam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solstol i snödrivorna, lurvig pläd och en kopp kaffe ... kan det bli bättre?
      Mina hönor, som jag sannerligen är tacksam för, är mer sällskapshöns än äggvärpare. Eller snarare: om jag vore betydligt smidigare och kunde krypa in till deras lilla håla under snickarboden skulle utdelningen vara bättre. Som det nu är får vi stödköpa ägg.

      Glad påsk, söta Lotten! Telefonfika snart!

      Radera