söndag 10 mars 2013

Sjukdomsinsiktens faser del 4

När du kommit i fas 4, Integration, har du landat I att du visserligen har en sjukdom och funktionsnedsättning, men du är mer än så! Det kan medföra en lång platå, förbättrat välmående och med möjliga återfall. För det mesta är symtomen stabila även om de i sig är frustrerande och ändå inte är lätta att leva med .
När du överanstränger dig kan du fortfarande krascha, men nu vet du oftast vad orsaken är och hur du ska hantera det.
Den stora skillnaden rent psykologiskt är att du har skapat ett nytt ”idealjag” som du använder för att leva med sjukdomen. Det betyder att du kan se möjligheter att växa och utvecklas som människa och att denna nya person kanske till och med har nya styrkor och egenskaper att vara stolt över.
Du känner inte stort behov av psykologhjälp utan har i stort sett grepp om situationen.
I fas fyra utvecklar du nya vänskaper och ibland nya kärleksrelationer, eller kan kanske återknyta med sådana du förlorat kontakten. Arbete kan också bli aktuellt, men nu utifrån dina nya förutsättningar. De flesta av oss saknar sin yrkesidentitet och längtar efter att återuppta åtminstone en del av den. Här kan det bli möjligt.
Det både personer inom vården och du /din familj behöver tänka på är att man, när man kommit i fas 4 inte har inträtt i ett permanent stadium. Den kroniska sjukdomen är fortfarande cyklisk och behöver hållas koll på. Du kan fortfarande dimpa tillbaks till fas 1 om något allvarligt händer; om du till exempel får ytterligare en sjukdom eller hamnar i en livskris. Skillnaden är att du nu känner igen faserna och kan röra dig mellan dem. Med lagom stöd kan du och din familj komma igen och i stort sett hålla er på banan.

Här slutar jag serien om sjukdomsinsiktens fyra faser, FFPM.
För att få veta mer om forskningen kring FFPM kan du titta här:

Disclaimer: Jag har läst och översatt och tyckt till själv och kan inte garantera att det som står här är rätt uppfattat. Gå gärna till källan och se vad du själv tycker!

2 kommentarer:

  1. Tack för dina inlägg i sjukdomens insikter. Jag är inte på långa vägar i fas 4 än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, men visst känns det skönt att tänka sig att det finns en väg och ett mål?!
      Kram S

      Radera