lördag 13 april 2013

En rätt vanlig lördag

Igår låg jag som en klubbad säl i sängen (om man nu kan tänka sig att lägga dem där) och gick bara upp vid ett par tillfällen för att barnen inte skulle dö av svält. De var ändå inte särskilt hungriga, för den delen. Det myckna vilandet, ehuru ofrivilligt, har i alla fall resulterat i att jag har varit lite inbillningsfrisk idag. Jag har orkat:
  • plocka i och ur diskmaskinen
  • ta ett bad
  • släppa ut hönsen
  • sitta upp vid matbordet och samtala med maken några minuter
  • sticka ett och ett halvt varv
  • ge dottern en skål yoghurt och flingor
  • blanda ihop lammfärs med örtkryddor och lök så blir det nån sorts biffar till middan. (Det är i såna här lägen jag saknar vitlöken som jag ju inte tål längre, tzatziki är verkligen inget vidare utan ... ja, ja, fetaostsås går ju också an)
Jag var även på väg att gå och lämna Sonen hos en kompis som bor i nästa kvarter, men då hejdade maken mig och frågade (ja nu har jag ju glömt vad han sa) nåt i stil med om jag hade en skruv lös och om jag ville bli däckad hela eftermiddan. Och det ville jag ju inte, så jag gick snällt in och tog av mig kläderna och lät honom gå i stället. Så det räknar jag inte som en sak jag har orkat utan bara som nåt jag inbillade mig orka. Nu ska jag steka på de där biffarna!
 
 
 

2 kommentarer:

  1. Haha, inbillningsfrisk. Pravda...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men det är ju så man känner! Du som har hållit på mycket längre än jag kanske kan svara på om inbillningsfriskheten går över nånsin eller om det är ett permanent risktillstånd?
      Idag var jag inbillningsfrisk igen och satt i min baden-baden och planerade vad vi ska ta oss till med den vildvuxna rosenhäcken, men sen kom min moster och hennes väninna förbi och då stod jag upp i fem minuter och pratade med dem och försökte locka hem hönsen, och då fick jag svettattacker och yrsel och inbillade mig ingenting längre. Bums i säng!

      Radera