lördag 10 augusti 2013

Ofrivillig pacing

Den här veckan har jag varit slösaktig och levt loppan över alla gränser, och även om det i praktiken bara inneburit att jag vilat något mindre per dag och ätit middag ihop med Syster Yster m familj och att vi hade en småbarnsfamiljeanpassad kräftskiva som slutade före 10 på kvällen, så är jag så sliten som om jag hade både baksmälla och influensa. Det är alltså inte fråga om att köra någon planerad pacing här utan jag stapplar till köket för att tina nåt lättlagat till middag, vilar en halvtimme, tar nåt att dricka, vilar en halvtimme. Så fort någon pratat några minuter med mig börjar jag svettas och får ryckningar i ansiktet.
Inser att jag borde bädda ner mig helt och hållet, men har fått för mig att jag absolut behövs i olika lägen, så så fort jag vilat såpass att jag kan stå utan stöd stapplar jag iväg på nåt nytt projekt. För visst måste gardinerna häktas upp lite bättre just idag, kycklingen marineras, tjafsande barn säras på och saker letas rätt på. Av mig. Just idag. Och eftersom det inte går så bra så ramlar jag ihop i sängen eller soffan och känner mig som ett litet utsketet äppelmos, som jag tror min bästa me-tvilling så träffande uttryckte det nån gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar