söndag 22 juni 2014

Nya pacingrutiner

 Med mina lite större krafter har jag tyckt att det är svårt att hitta balans. Tidigare har jag behövt ligga ner mellan 8 och 16 i ett tyst hus för att sen kunna hasa omkring och vara lite delaktig. Nu har jag klarat av tre dagar i följd med att vara uppe ett par timmar på morgonen, sedan vila några timmar, men under den tiden ändå ibland sitta upp, ha familjen omkring mig (och vi är ingen extremt tystlåten familj, i morse ville till exempel sonen rocka loss med KSMB på hög volym och jag överlevde!), sen vara uppe på nån slags lunch eller eftermiddagsfika och varva det med soffläge och slutligen vara uppe och äta middag. Det känns nästan som om jag vore frisk och hade semester! Ja, bortsett från halsont och slut i kroppen, så säg snarare att det känns som om jag var ledig men förkyld. Ja, eller ... Idag ville jag göra en liten utflykt för att titta på min syster och svågers husbygge. Fem minuter med båt, två hundra meters promenad, tio minuters besök och sedan bums returresa har ökat förkylningen till influensa, så det är nog helt enkelt så att jag är relativt symtomfri så länge jag inte gör något utanför en tiometersradie från soffan. Men då är jag genast inbillningsfrisk!
 
Dels tror jag att det beror på sovmorgnarna. Att tvinga upp en med ME före sju varje morgon är sjukplågeri, så att låta kroppen välja lite själv är nog vad som borde vara steg ett i pacing. (När vardagen kräver det är det ju inte mycket att göra, men jag är glad att det är två vardagsfria månader nu!)
Steg två tror jag får bli att göra ett nytt schema: Vila mellan 11 och 17, med avbrott för lunch, fika eller med lite tur, en stunds strandliggande på en dyna. Vilan kan nog innefatta tv-tittande, datorpillande eller kanske lite halvsittande handarbete. Jag har kommit på att om jag pallar upp armen med en kudde så får jag inte mjölksyra när jag broderar!
 
Jag ska inleda nästa pacingperiod med att bryta mot alla scheman och köpa köksskåp på IKEA ihop med maken. Har hört att det ska finnas lånerullstolar där och det är nog ett måste om jag inte ska bli liggande i dagar efteråt. 
Men SEN ska jag följa schemat!  
 
Med den här utsikten från sängen får man inte klaga för mycket!


 

1 kommentar:

  1. Jag håller med! Sovmorgnar gör skillnad. Och då räcker det att alla utom jag sover länge. :-) Framför allt att slippa arbetet med att få upp och iväg övriga familjen. Inte något arbete alls för en frisk, men för såna som oss...
    Sen hjälper det att barnen är ett år äldre för varje sommar, Jag hoppas du klarar IKEA utan krasch och att både schema och kraftökning håller.

    SvaraRadera