lördag 28 juni 2014

Syskonkärlek

Det är en sån tillgång att växa upp med syskon, argumenterade jag en gång. Man är inte ensam, man lär sig saker som svårligen kan läras på annat sätt. Både Maken och jag har flera och vi är väldigt släktkära av oss, så delar av kusinskaran räknas också som syskon mer än något annat.
Ja, så jag var väldigt övertygad om att vi borde ha mer än ett barn när det begav sig. Ännu mer så nu när bevisen dagligen strömmar in på att de utvecklar en alldeles unik relation! 
 
Dottern skulle gärna ha en lillasyster också, eller storasyster, pratade vi om nu på morgonen, när hon var på väg för att hälsa på min allra bästa syster.
"Bästa? Hon är ju din enda syster!"
"Ja, men bäst i alla fall, jag behöver ingen annan. Och du få hålla till godo med din allra bästa bror",sa jag, bara liiiite förnumstigt.
"Ja, han är ju den bästa jag har", suckade dottern med en skymt av beklagande i rösten. Gick ner i hallen och satte på sig stövlarna och blev märkligt tyst varpå hon utbröt i ett avgrundsvrål. Den bäste brodern hade nämligen fyllt hennes gummistövlar med vatten.
 
ĺ

2 kommentarer:

  1. ASG han är för skön den där mannen Riktiga fastersfasoner har han hahahaha
    nääää....Stackars flicka :-)
    tror minsann faster får komma ut till skärgårdsidyllen en vända
    Krama alla Puss o kram

    SvaraRadera