söndag 8 februari 2015

Jag var så glad

att jag hade lyckats bli lite bättre med hjälp av medicin och Perrinbehandling. Nu är jag som sämst igen och inte så glad. Det är verkligen inte roligt att bli sämre. Tar medicinerna men orkar inte göra behandlingar.  
Nu är det bara två dagar så ska jag jobba igen och jag klarar lagom av att laga frukost, sedan är jag helt utmattad. Alltså utmattad så till den milda grad att jag inte orkar gå in på fb eller se ett tv-program med handling. Det här kommer ju inte att funka! Och det är lite pinsamt för jag vet att jag har frågat AF hur jag  ska bära mig åt om jag är för sjuk för att gå till jobbet och jag minns att de sa att det inte är något problem, men jag minns inte på vilket sätt det inte är ett problem. Till vem ska jag sjukanmäla mig? Får jag pengar om jag är sjuk? Jag har fått svaret från både min förra och min nuvarande handläggare, men det går liksom inte in. Jag får be Maken kontakta dem och reda ut reglerna!
 
Men Syster Yster kom med en bra idé när jag höll på och tjatade om ett renoveringsobjekt i Salem som har världens potential och som Maken oförklarligt nog inte är eld och lågor över: om jag bara blir lite bättre (så att jag kan sitta upp och tänka klart kanske) så kan jag bli Sveriges Sarah Beenie och köpa upp hus och renovera. Det heter nåt, det jobbet, men jag kommer inte på ordet. 
Det borde gå att göra i ganska stor utsträckning från sängen. Och det är något jag borde kunna vara ganska bra på. Om jag bara blir lite friskare.

Bara det att det tog två dagar att skriva det här!

8 kommentarer:

  1. Tror verkligen inte det är bra för dig att jobba, ta inte ut dig för mycket för att visa dig duktig. Orkar du inte så orkar du inte, helt enkelt. Jag höll på alldeles för länge med att visa mig duktig och det ångrar jag nu och inte har varken arbetsgivare eller FK tackat mig för att jag arbetade tills tårarna rann och kroppen rasade ihop. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, så illa som det nu är har det inte varit sedan jag blev sjuk, tror jag. Inser att jag inte tål att vara upprätt just nu, så det här får vi lösa på annat sätt. :-(

      Radera
  2. Har inte hängt med, men har du börjat jobba? Du måste ju pejsa trots förbättring av Perrin o medicin.... Ge det tid, kroppen behöver läka länge trots signaler om att du kan bli bättre. Men jag vet att du vet. Och att det inte är så enkelt alltid att göra på ett visst sätt när samhället inte funkar som det ska. Var rädd om dig, stor kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju fått lov att börja arbetsträna (order från AF) och var där i tisdags och sen hade jag ett neurologbesök samma vecka och det har tagit jättehårt på mig, så nu ligger jag 22-23h/dygn istället för kanske 18-20. Inte kul.

      Radera
    2. Å, ok, hoppas allt ordnar sig, förstår att det känns tufft.. Kram <3

      Radera
  3. En fördel med att bli sängliggande byggherre skulle väl vara lm du flyttade dig, på papperet, till nåt av husen som tillhör en vettigare kassa. Nu när inte problemet kan lösas med pulver i posten så har jag inga fler förslag. Förutom att vila tills du blir så less på det att du nästan tar dig till vad som helst för att få nåt roligt, men då ska du fortsätta vila. Alltså. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi funderar ju på att flytta till något handikappvänligare, men det känns surt att rycka upp barnen från skola och närhet till släkt. Hade det bara varit Maken och jag hade vi nog gärna bytt kommun i morgon dag.

      Radera
  4. En fördel med att bli sängliggande byggherre skulle väl vara lm du flyttade dig, på papperet, till nåt av husen som tillhör en vettigare kassa. Nu när inte problemet kan lösas med pulver i posten så har jag inga fler förslag. Förutom att vila tills du blir så less på det att du nästan tar dig till vad som helst för att få nåt roligt, men då ska du fortsätta vila. Alltså. <3

    SvaraRadera