onsdag 22 april 2015

När jag ändå håller på ska jag bara ...

Vår Rut kommer idag och även om jag inte precis städar innan städerskan kommer, så är det ändå en del som behöver plockas undan för att hon ska komma åt. Barnen har fått röja i sina rum och plocka undan legokaoset på vardagsrumsgolvet, sina boktravar och teckningar som intagit varje öppen yta sedan Rut var här sist. Maken har fått fixa det tunga. Och var och en har fått sortera ner ren tvätt i sin byrå. Men ändå är det allt annat än prydligt här hemma och det där sista är sånt som jag brukar försöka få undan. Badrumsmattan som är nytvättad ska dit upp, det lego som lurat sig iväg till vardagsrumsbordet, diskbänken eller pianot ska ner i lådan, mina strumpor och kaffekoppar och nagelfilar ska vart de nu ska. Diskmaskinen ska tömmas och fyllas. Sånt småplock.
 
I vanliga fall brukar jag ta ett reklamavbrott i timmen, dvs knappa fem minuter i taget och göra små utryckningar, och det brukar räcka gott och väl.
Idag råkade jag börja plocka medan jag ändå köade till försäkringskassans kundtjänst. Det skulle vara fjorton minuters kötid, trodde rösten. Jag hade köplats 297.
Det där med multitasking är ju inte min allra starkaste sida numera, så någonting faller alltid bort. I det här fallet pacingen. När fjorton minuter hade gått och jag hunnit både skaka bordduken, flytta undan alla plantor vi håller på och förgror, vika tvätt och ( ... fyll i själv ... ) så hade jag bara kommit till plats 150 ungefär. Och jag vet att jag tänkte att jag borde gå och lägga mig och köa resten av tiden i soffan eftersom en kvarts aktivitet är överkurs för mig, men eftersom jag ändå höll på och plockade så skulle jag bara. Och sen skulle jag bara.
 
Efter en halvtimmes städande var jag inte bara genomsvettig och väste astmatiskt, jag var förvirrad också! Som tur är brukar kundtjänstmänniskorna vara både vänliga och luttrade, så hon lyckades nog klura ut mitt ärende.
 
Nu ska jag inte röra mig på flera timmar! Jag ska bara koka kaffe först ...
Och ...

7 kommentarer:

  1. En av de värsta tankevurporna - "när jag ändå håller på", "när jag ändå är igång/uppe på benen". Försöker lära min effektiva 80-åriga mamma också att lära om. - Jag försöker tänka 1-2-3 istället: begränsa sysslorna jag ska göra när jag är uppe till 3 och prioritera dem emellan.

    SvaraRadera
  2. Precis så. Jag ska bara...
    Det har stjälpt mig ett oändligt antal gånger men jag blir lite bättre med tiden på att märka själv vad jag håller på med...

    SvaraRadera
  3. linda@wikh.se22 april 2015 11:39

    Nu när jag har sovit en natt så kände jag att...jag åker nog till växthuset och köper blommor, och sedan till biblioteket, och Arken zoo för kattmat. Sedan hälsokost affären. Nu har jag borstat tänderna, och varit på toaletten, och funderar på att jag har nog planerat för mycket....som vem skall köra bilen? Men en sväng ut vill jag nog iaf. Tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomen bra plan, Linda ...not. Men kanske en stund i solen?

      Radera
  4. Jisses vad lätt det är att liksom bara passa på när man ändå är i farten och så bom kommer kraschen som ett brev på posten <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och det är märkligt hur obildbar man är!

      Radera