onsdag 8 juli 2015

Upp som en sol ...

Den goa värmen förra veckan väckte verkligen livsandarna. Helt plötsligt kunde jag vara uppe flera timmar om dagen, ligga nere på stranden och passa badande barn nån liten stund, göra upp planer. Givetvis varvat med sängvila, men ändå! Precis som jag brukar kunna om somrarna.
Igår fick jag nog fullkomligt storhetsvansinne för jag tog mig för att dammsuga och moppa både köks- och verandagolvet. Grannen, som är gammal ME-läkare tittade förbi just som jag skakade av trasmattan och höjde ett varnande finger, men jag försäkrade att jag var så försiktig så. Ingen har väl någonsin pejsat så noga som jag.
Idag började det bra, men strax före lunch rann kraften av mig och sedan dess har jag legat med en kudde över huvudet och funderar på hur länge det kommer att dröja innan jag slutar inbilla mig att ME:n har gått över bara för att jag råkar må ok en del av en dag. Somliga är förmodligen komplett obildbara.

6 kommentarer:

  1. Min man blir ibland så people och fattar inte hur en smart människa som jag kan ha så svårt för att lära sig nåt så enkelt som att ta det lugnt och långsamt. Jag svarar alltid bara urskuldande Jag vet inte, för jag fattar det verkligen inte. Inte du heller, tydligen. Det var ju tröstande, ja, du fattar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och du är ändå en av de mest bildade jag vet -och ändå lika hopplös som jag. Ack ja!

      Radera
  2. Varför inte lyssna på Svordomsvisan med Magnus & Brasse kära svägerska ;-) ?
    Då ska du se att du tom kan sjunga med och skratta
    Softa på du En dag i taget...Ditt liv ser ju ut så eller kanske tom 1 minut i taget
    Vad säger du till mig....Att jag måste acceptera såååå säger du minsann :-)
    Så .....Acceptera var det Sara....Acceptera.....
    Kramen o va rädd om dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomen du vet, det är mycket lättare att lösa andras problem! ;-)

      Radera
  3. Ja, hur kan man så komplett bara glömma bort hur lite man egentligen orkar? Tror du är långt ifrån ensam. Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror egentlige att det har med självbild att göra. Vem vill odla bilden av sig själv som ett skört litet viv som inte tål att hugga lite ved, liksom? Och vem vill ligga och äta praliner och låta familjen komma hem till en soptipp? Även om de hellre umgås med mig en timme och dammsuger själva ...

      Radera